Föreläsare

Audionomers kompetensstege

Region Stockholm  har beslutat att ta fram  kompetensstegar för alla yrkesgrupper inom klinisk vård. Syftet med  en kompetensstege är att attrahera, inspirera, behålla medarbetare samt att skapa tydliga karriärvägar och förutsättningar för kompetensutveckling. 

Kompetensutveckling utgår från  verksamhetens och patientens behov.  

Audionomernas kompetensstege består av fem  steg  som beskriver möjlig utveckling från nyanställd leg. Audionom  till erfaren leg.Audionom. De kliniska kraven i kompetensstegen baseras på de sex kärnkomponenterna  som är definierade för  hälso- och sjukvårdspersonal. Varje steg ska innehålla en tydlig progression i kompetens och utveckling. 

Kompetensstegen  är främst ett medel att skapa förutsättningar  för en medarbetares  kompetensutveckling. Den kommer också att vara ett bra hjälpmedel vid rekrytering. Verksamheten kommer att veta vilken kompetens som saknas och kan därför rekrytera på rätt nivå. 

Arbetsgruppen bestod av flera erfarna audionomer från olika  kompetensområden. En referensgrupp med relativt nyutexaminerade audionomer fick granska innehållet och komma med synpunkter. 

Implementering av kompetensstegen för Karolinska Universtetssjukhuset  kommer att ske med start våren 2020. 

Kompetensstegen är  ett levande dokument som kommer att granskas och uppdateras efter att den varit implementerad i två år 
 

Gunilla Hall, leg Audionom
Lotta Eliasson, leg Audionom
Birgitta Sköld, leg Audionom
Cecilia Hallberg, Omvårdnadschef/leg. Audionom


Öron- och hörselverksamhet i Kenya och Nepal

Sedan 1988 har Rotarys Läkarbank verkat i fram för allt Kenya och där utfört öronoperationer på barn och vuxna med kronisk otit samt utvecklat hörselverksamhet vid två sjukhus som nu fortfarande har fungerande hörcentraler. Petter Böckmann kommer att berätta och visa bilder från sin medverkan i projektet.

Petter Böckmann
Överläkare ÖNH Lidköping


Förbättrad arbetsmiljö i förskola och förlossningsvård genom deltagandeforskning – en första utvärdering

Personal inom förskola och förlossning exponeras för höga ljudnivåer från röster, skrik och annan mänsklig aktivitet samt en stressande arbetsmiljö. Vi har tidigare funnit att de har ökad risk för hörselrelaterade symptom såsom ljudtrötthet, ljudkänslighet och tinnitus. I föredraget presenteras ett pågående Forte-finansierat projekt där vi undersöker hur arbetsmiljön kan förbättras så att personalen inte riskerar hörselskada eller annan hälsopåverkan och i förlängningen inte får nedsatt arbetsfunktion.

Sofie Fredriksson
Leg. audionom, med. dr.
Arbets- och miljömedicin
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Hörseln och ljudmiljön i rummet

Föreläsningen handlar om grundläggande aspekter av kopplingen mellan den fysiska ljudmiljön inomhus och hur hjärnan tolkar miljön. Förståelsen av kopplingen är central för att utforma rätt åtgärder.Föreläsningen kommer också innehålla praktiska exempel på hur man kan lösa olika utmaningar i ljudmiljön, exempelvis kring bakgrundsnivå och rumsakustik.

Pontus Thorsson
Teknologidoktor inom Akustik, Akustikverkstan Lidköping


Hörselprevention som kunskapsbas för Hörselverksamheten, Habilitering och Hälsa  inom Västra Götalandsregionen.

Förebyggande och hälsofrämjande arbete med hjälp av hörselpreventiva åtgärder kan på längre sikt leda till ökad livskvalitet för personer både med och utan hörselnedsättning. Föredraget kommer presentera Hörselverksamhetens satsning mot onödiga hörselskador och för ökad hörselhälsa, i ett nytt projekt som genomförs inom ramen för ett interregionalt samarbete. 

Milijana Malmberg
Leg.audionom, med .dr., lektor Hörselverksamheten, VGR/Enheten för Audiologi vid Göteborgs Universitet.

Andreas Thulin
Leg.audionom


Ibland blir det fel – vanliga och udda fall ur supportvardagen.

I supportvardagen är det oftast standardproblem som dyker upp, vilket kan handla om trasig utrustning, fel i programvaror, handhavande fel, fel i material, men då och då får man ärenden som sticker ut från det normala. Följ med bland båda vardagliga och udda supportärenden som allt som oftast på något sätt ställer till audionomers och andra yrkesgruppers mätningar.

Ulf Kalla
Leg. audionom
Audiologisk och teknisk support
Interacoustics


Kan vi mötas online?

Hörselverksamheten i Västra Götalandsregionen har i samband med ett forskningsprojekt erbjudit hörapparatanvändare ett rehabiliteringsprogram via 1177 Vårdguiden. Inom ramen för projektet har vi studerat effekten av rehabiliteringsprogrammet, vilken målgrupp som söker sig till sådana program och audionomens perspektiv i att stötta och vägleda hörapparatanvändarna under programmets gång.

Milijana Malmberg, Leg.audionom, med .dr., lektor Hörselverksamheten, VGR/Enheten för Audiologi vid Göteborgs Universitet. 
Johanna Skans, Leg Audionom


 

Hörselnedsättning och kronisk otit hos nyanlända invandrare

Hörselnedsättning utgör ett stort hinder för att lära sig ett nytt språk, trots detta finns det i nuläget ingen systematiserad hörselscreening för individer över 18 år som invandrar till Sverige. Hörselnedsättning riskerar att medföra negativa konsekvenser för social interaktion, yrkesmöjligheter och sammantaget försvåra möjligheterna att etablera sig i Sverige..

Nina Pauli
Specialistläkare, Med dr.
ÖNH-kliniken
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)


Plötslig hörselnedsättning

Genomgång av de vanligaste orsakerna till plötslig hörselnedsättning hos barn och vuxna. Principer för diagnos, behandling och uppföljning presenteras.

Radi Jönsson, överläkare, med dr
VO Öron- näs- och hals
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


 

Otoskleros, var står vi idag?

Otoskleros är en relativt vanlig orsak till hörselnedsättning hos vuxna. Den här föreläsningen avser att belysa utvecklingen inom området samt presentera de senaste rönen.

Ylva Dahlin Redfors
Överläkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg


"Ett nytt svenskt taluppfattningstest - Språkljud-i-brus"

Föreläsningen kommer presentera ett nytt svenskt taluppfattningstest kallat SiB-testet. Med SiB-testet kan audionomer undersöka och utvärdera patienters taluppfattning med och utan hörhjälpmedel, specifikt för svenskans olika vokaler och konsonanter, när dessa presenteras i en realistisk ljudmiljö.

Erik Witte
Doctoral student, Lecturer, Reg. Audiologist
The Swedish Institute for Disability Research (SIDR), Örebro Universitet


Synnedsättningar och hörhjälpmedel

Vad kan vara användbart för en audionom att veta? Hur kan man anpassa metoderna och innehållet vid utprovning av hörapparater och vad bör man tänka särskilt på i mötet med en person med kombinerad syn/hörselnedsättning?

Jenny Widmark
leg audionom

Karin Jönsson
ITK-specialist

Teknikgruppen inom Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (www.nkcdb.se)


Fjärrjustering av hörapparater

Inom Hörselverksamheten i VGR genomförs en studie där syftet är att utöka det stöd och den uppföljning som en patient kan få i samband med hörapparatanpassning genom att inkludera distansmöten med möjlighet till fjärrjustering av hörapparater. Distansmöte av den här typen kan efterfråga ett större engagemang och delaktighet från patienten jämfört med den rehabilitering som erbjuds idag och sätter nya perspektiv på personcentrerad vård. Studiens upplägg och utmaningar kommer att presenteras

Jennie Hagberg
Leg.Audionom

Milijana Malmberg
Leg.audionom, med .dr., lektor Hörselverksamheten, VGR/Enheten för Audiologi vid Göteborgs Universitet. 


Öronscanning i praktiken

I stället för att göra traditionell avtryckstagning med dess risker kan man nu använda en öronscanner för att beställa insatser och i framtiden även hörapparater. Radikalhålor, perforerade trumhinnor med mera som tidigare fick göra avtryckstagning av ÖNH har vi nu ett säkrare sätt för och som dessutom är mer uppskattat av patienterna.

Anna Olsson
Leg Audionom

Madeleine Lärka
Leg Audionom, Huvudansvarig för Otoscan i VGR, Hörselverksamheten Gårda Göteborg


Tinnitus och hörselnedsättning i en tid av pandemi. Läge för e-hälsa

Föredraget kommer att ta upp hur Covid-19-pandemin har påverkat vården av patienter med tinnitus och hörselproblem. Exempel på forskning kommer att ges gällande internetbaserad kognitiv beteendeterapi vilket är ett komplement till andra insatser men än så länge inte implementerat i hela landet.

Gerhard Anderson
Professor i klinisk psykologi, psykoterapeut och psykolog vid Linköpings universitet. 


Audionomens perspektiv på par-handledningsmodellen

Att handleda studenter har det senaste åren fått ett ökat fokus med anledning av par-handledningsmodellens införande. Som pedagogisk modell utgör par-handledning en värdefull möjlighet att utveckla studentens lärande och självständighet som förberedelse inför ett livslångt lärande. Par-handledningsmodellen innebär att två studenter handleds parallellt och att en viss struktur efterföljs av både handledare och studentparet. Utifrån handledarnas erfarenheter av par-handledningsmodellen lyfts både styrkor och svagheter i par-handledningsmodellen.

Birgitta Wallström-Berg
Leg. Audionom, Audionommottagningen Göteborg


Ullberg o Ljung